Mordet på Olof Palme

Konspirationsteorierna kring mordet på Olof Palme 1986 har varit oändliga. Allt från galna ensamvargar till internationella sammansvärjningar har föreslagits, men ingen har slutgiltigt gripits och dömts.

Författaren Gunnar Wall har skrivit flera böcker om fallet och går i boken Konspiration Olof Palme från 2015 noggrant igenom de flesta teorierna, från Christer Pettersson till sydafrikanska agenter och det så kallade polisspåret.

Hans slutsats är att mordet förmodligen var välplanerat, orsakades av Palmes delvis oberoende hållning gentemot starka politiska, militära och ekonomiska krafter inom och utom Sverige samt med inblandning av en hemlig paramilitär organisation kallad Stay Behind, vars kopplingar till den svenska politiska och militära världen under flera decennier möjliggjorde inte bara mordet utan också att det inte blivit uppklarat.

Intressant läsning.

 

Håkan Juholt och maktens cirklar

När Håkan Juholt valdes till ny partiordförande för Socialdemokraterna i mars 2011 var det många som hyste stora förhoppningar om att han skulle kunna förnya partiets ideologiska agenda och lyfta dem från föregående hösts förlustval till riksdagen.

Fördelen för partikongressen med att välja honom var att han inte hade nära kontakter med Mona Sahlin, som hade tvingats bort från ordförandeposten efter alltför många slarv och misstag. Juholt var också en utomordentlig talare (antagligen den bäste sedan Olof Palme) och hade ett par decenniers erfarenhet av riksdagsarbetet (särskilt försvarsfrågor).

Men det som var hans styrkor visade sig också ligga honom till last inser en efter att ha läst Daniel Suhonens bok Partiledaren som klev in i kylan från 2014, en av flera snabbt publicerade studier som försökte förklara hur han av grupperingar inom partiets ledning (Verkställande Utskottet speciellt) tvingades bort efter bara tio månader.

Det är ingen vacker bild som Suhonen presenterar av kotteribildningar, lögner och maktspel som ledande socialdemokrater sysslade med, tillsammans med PR-byråer och konsulter som vandrade mellan politikens och näringslivets världar.

Juholt må ha varit naiv och stundtals alltför retoriskt yvig, men huvudskälet till att han tvingades bort var uppenbart ideologiskt: han passade inte in i ledande grupperingars strävan efter att få det socialdemokratiska partiet att vinna kommande val genom att inte utmana starka ekonomiska krafter. Till ny ordförande valdes fackföreningsmannen Stefan Löfvén.

En ironisk detalj är att Suhonen, som uppenbart sympatiserade starkt med Juholts mer socialistiska ideologi och delvis var en nära samtalspartner och delvis talskrivare, hudflänger huvudstadens medier och speciellt Aftonbladet för drevet mot Juholt. Samma Aftonbladet där Suhonen medverkar som skribent.

Oberoende av detta är hans bok en obehaglig (och stundtals väl detaljrik) skildring av maktgrupperingars smutsiga politiska spel.

 

 

Jenny Andersson och socialdemokratin

Ekonomhistorikern Jenny Andersson kom 2009 ut med boken När framtiden redan hänt. Socialdemokratin och folkhemsnostalgin, en studie av hur partiet hanterat den förändrade ekonom-politiska situationen i Sverige under 1990-talet och (större delen av) första decenniet av 2000-talet.

Hennes slutsats är att man inte kunnat se framåt, utan gripit tillbaka på folkhemsideologin från 1930-talet. Inriktningen på det så kallade kunskapssamhället för att återskapa ett folkhem är präglat av nostalgi och har inte kunnat hantera dels hur det skapar ett samhälle där stora delar av befolkningen inte kan förändras i samma takt som de som getts de goda livsbetingelsernas förutsättningar, dels inte kunnat svara på det kapitalistiska systemets förödande vinstmaximeringskrav.

Senare tiders kritik av den individualistiska och meritokratiska ideologin (”du kan bli vad du vill bara du anstränger dig”) finns också med i hennes skildring av hur socialdemokratin (och inte bara i Sverige) inte kunnat möta högerkrafternas angrepp på det solidariska samhället och inriktning på ständig (ekonomisk) tillväxt till förfång för ekologisk och mänsklig hållbarhet.

 

Edward Snowden

Amerikanen Edward Snowdens spridande av hemligstämplade uppgifter från USA:s spionorganisationer år 2013 gick som chockvågor över jordklotet. Inte så mycket för avslöjandet av spioneriet, det visste (och vet) alla redan att alla stater sysslar med.

Nej, det var snarare utgångspunkten för Snowdens beslut att visa upp de hemliga dokumenten, att den igångsatta digitala samordningen av informationsuppgifter från jordens alla hörn hade skapat en övervakningsvärld av aldrig tidigare skådat slag. Han beskriver själv sin livsresa i boken Permanent Record/I allmänhetens tjänst som kom ut 2019, en välskriven och intressant skildring.

Snowden hade själv arbetat under nio års tid med att bygga upp och finslipa datasystemen för underrättelseorganisationerna i USA, men kom under ett arbete i Japan, riktat mot Kinas spioneri, att inse hur total övervakningen blivit, att alla överallt och för all framtid kommer att få allt sitt agerande samlat och bevarat. Avlyssningen handlar inte primärt om att någon hör dina samtal över mobilen eller läser dina texter skapade på datorn utan att alla så kallade metadata (vem gör vad, när, med vem, hur ofta osv) sparas för all framtid.

Snowden var en datanörd, uppvuxen i och i närheten av USA:s spionorganisationer och med en släkt som i hundratals år tjänat krigsmakten. Efter avslöjandet blev han tvungen att fly och hamnade (utan egentlig egen förskyllan) i Ryssland, där han nu med sin familj lever som rysk medborgare eftersom han skulle utlämnas till USA om han försökt ta sig någon annanstans.

Men hans avslöjande har också lett till ett uppstramande av reglerna för datainsamling, det GDPR som innebär att vi ständigt ska godkänna vilka uppgifter som får sparas om oss när vi surfar på nätet.

 

Dantes Gudomliga komedi

Litteraturprofessor Anders Cullhed kom för cirka 1,5 år sedan ut med sin stora Dante-biografi Dante – Den förste författaren och redan nu fanns den med på årets bokrea.

Ytterst läsvärd och kunskapsrik ger texten en detaljrik helhetsbild av den historiska period kring år 1300 när Florensförfattaren dels träder fram på den litterära scenen, inte minst med kärleksdikter, dels deltar i det lokala och regionala kaotiska politiska livet, med konflikter som härjar mellan påvedömet och dess allierade samt det tysk-romerska kejsarriket.

Dante hamnar så småningom bland de styrande i Florens, men kastas snart ut från staden efter sin kritik av påvegrupperingarna och befinner sig i landsflykt (eller åtminstone ivägkörd från hemstaden och hotad till livet) de sista tjugo åren av sitt liv, han dör 1321.

Cullhed visar att det stora verket Den gudomliga komedin inte bara är en religiös vandring genom Helvetet, Skärselden och Paradiset (ordet gudomlig är för övrigt inte Dantes utan tillagt efter hans död) utan de hundra sångerna innehåller också en svidande kritik mot det politiska styret i hemstaden. Unikt är också att texten är skriven på folkspråket, en form av tidig italienska, och inte på latin, av en självlärd man utan nämnvärd formell skolning. Att han av Cullhed kallas den förste (moderne) författaren baseras på detta samt att han för en självreflektiv dialog genom texten, vilket innebär att han träder fram som skapare av verket på ett helt annat sätt än vad som var normen vid denna tid.

Nu gäller det bara att läsa Komedin efter Cullheds inspirerande presentation av dess historiska sammanhang.

 

Alice i Underlandet

Alice i Underlandet/Alice’s Adventures in Wonderland blev en stor framgång för Charles Dodgson (under författarnamnet Lewis Carroll) när den gavs ut 1865.

Prästmannen Dodgson hade hittat på de omtumlande händelserna ett par år tidigare under en utflykt med en kollega och barn till några vänner. Barnen ville höra något spännande under roddturen på Themsen och utifrån hans påhitt, som han sedan testade på olika barngrupper, kom han fram till händelserna i den korta romanen.

Flickan Alice har tråkigt på stranden, ser en vit kanin med väst och klocka, följer efter ner i ett kaninhål, blir omväxlande väldigt liten och väldigt stor i detta Underland samt träffar på både Hattmakaren, Påskharen, en larv som röker vattenpipa och Hjärter Dam (som inte är särskilt hjärtlig utan ständigt ropar ”Av med huvudet” när hon blir missnöjd med en undersåte).

Allt skildrat med ett stort mått av språklig fantasi och intrikat meningsbyggnad samt hänsyftningar på sam- och forntida kulturföreteelser på ett sätt som sentida kommentatorer kunnat kalla postmodernt. Vilket kanske bidragit till att Alice fortsatt vara en kulturell ikon.

 

Neil Gaiman: Kyrkogårdsboken

Kyrkogårdsboken/ The Graveyard Book publicerades 2008 och är en av författaren och serieskaparen Neil Gaimans barn/ungdomsböcker.

Den handlar om pojken Nobody (i den engelska versionen kallad Bod, i den svenska Ingen) som 1,5-år gammal sig själv ovetandes flyr från en man kallad Jack (som visar sig vara en hel grupp män) som mördat hans föräldrar och syskon. Bod kryper upp till stadens gamla kyrkogård, där han skyddas och uppfostras av de döda och varelser som befinner sig i en värld mellan de levande och de döda, även vampyrer och varulvar. Han lär sig så småningom att hantera omvärlden, besegra sina fiender och vandra ut i världen.

Gaimans fantasiförmåga är som vanligt outsläcklig och den litterära skickligheten är påtaglig, så denna berättelse är både spännande och tankeväckande.