Tolkiens tankevärld

 

50 år efter J. R. R. Tolkiens död är hans ryktbarhet kanske större än någonsin och de som tidigare kunnat acceptera hans popularitet men inte velat se honom som en stor författare har numera börjat omvärdera honom.

I John Sjögrens nya bok Jordens sång. Essäer om Tolkiens tankevärld får vi en inträngande genomgång av centrala motiv och teman i hans mest inflytelserika böcker. Inte bara Ringen-trilogin och Bilbo utan även skapelseberättelsen Silmarillion belyses genom kapitel om Tiden, Ondskan, Hoppet, Äventyret mm.

Sjögrens analyser ger onekligen en god bild av den tankevärld, i mycket en katolsk sådan, som styrde Tolkien i hans skrivande och är därmed en givande genomgång. Men å andra sidan präglas texten av en alltför okritisk förklaring av det som Sjögren uppenbarligen ser som Tolkiens medmänskliga tankegods och blir allteftersom mer till en predikan baserad på en helig text.

Mer av kritisk (därmed inte sagt negativ) analys hade varit önskvärd.

 

Ingmar Bergman och hans kvinnor

 

Ingmar Bergman är otvivelaktigt den mest omtalade av svenska filmregissörer, ”den svenska filmens dalahäst ute i världen” som en annan berömd regissör, Bo Widerberg, skrev i en debattbok i början av 1960-talet.

Bergman blev berömd inte bara för sina filmer och teateruppsättningar men också för det stora antal kvinnor han hade intima relationer med, ofta samtidigt med två eller tre, med vilka han hade sammanlagt sju barn.

Journalisten Thomas Sjögren skrev för drygt tio år sedan, några år efter Bergmans död 2007, boken Ingmar Bergman - en berättelse om kärlek, sex och svek, där han med hjälp av andras intervjuböcker (eftersom ingen av Bergmans kvinnor ville intervjuas av honom) men inte minst dagböckerna som Ingmars mamma Karin skrev under sitt liv, berättar om Ingmars uppväxt och livsväg.

Karins liv med maken och hovpredikanten Erik var allt annat än ljuvligt och både konflikterna dem emellan och den stundtals märkliga bortovaron från de tre barnen påverkade uppenbart Ingmar i hans närmaste relationer. Det finns till och med de som velat se hans serie intima relationer som ett desperat sökande efter sin mamma.Till slut fick han dock ro i kroppen och var under drygt 25 år gift med Ingrid (född von Rosen), som blev hans stöttepelare.

Skildringen av Ingmars personliga liv, som står i centrum för Sjöbergs bok, ger dock känslan av en människa där, som bokens undertitel anger, sex och svek var en konstant. En skildring som faktiskt gör en beklämd.

 

Obama och Vita huset

Barack Obamas väg till Vita huset var en lika överraskande som snabb resa, från jurist och socialarbetare i Chicago till hyllad talare vid demokraternas konvent 2004 till valet av honom som senator i USA:s kongress till presidentvalet 2008.

Den svenske journalisten Martin Gelin följde Obamas presidentvalskampanj och samlade direkt efter valet ihop sina anteckningar till boken Det amerikanska löftet. Det blev en inkännande skildring av en person vars önskan om att förena landets människor till en nation efter (inte minst) åtta år av republikanskt kaos och krigshetsande ledde till ett segertåg, mycket med hjälp av en aldrig tidigare skådad mängd volontärer.

Nu blev väl inte Obamas åtta år som president den lyckoperiod som hans entusiastiska beundrare förväntade sig, kanske för att det som förde honom till segern var tillräckligt vagt för att tilltala många väljare just då men alltför vagt och i praktiken kompromissinriktat för att innebära ett rjält avstamp mot något nytt. Konsekvensen blev också att Donald Trump kunde ta över presidentmakten – efter ”Yes We Can” kom ”Make America Great Again”.

Gelins bok är som sagt inkännande, men i mitt tycke alltför hyllande för att kunna peka på de svårigheter som följde på presidentvalssegern för Obama.