Ingmar Bergman är otvivelaktigt den mest omtalade av svenska filmregissörer, ”den svenska filmens dalahäst ute i världen” som en annan berömd regissör, Bo Widerberg, skrev i en debattbok i början av 1960-talet.
Bergman blev berömd inte bara för sina filmer och teateruppsättningar men också för det stora antal kvinnor han hade intima relationer med, ofta samtidigt med två eller tre, med vilka han hade sammanlagt sju barn.
Journalisten Thomas Sjögren skrev för drygt tio år sedan, några år efter Bergmans död 2007, boken Ingmar Bergman - en berättelse om kärlek, sex och svek, där han med hjälp av andras intervjuböcker (eftersom ingen av Bergmans kvinnor ville intervjuas av honom) men inte minst dagböckerna som Ingmars mamma Karin skrev under sitt liv, berättar om Ingmars uppväxt och livsväg.
Karins liv med maken och hovpredikanten Erik var allt annat än ljuvligt och både konflikterna dem emellan och den stundtals märkliga bortovaron från de tre barnen påverkade uppenbart Ingmar i hans närmaste relationer. Det finns till och med de som velat se hans serie intima relationer som ett desperat sökande efter sin mamma.Till slut fick han dock ro i kroppen och var under drygt 25 år gift med Ingrid (född von Rosen), som blev hans stöttepelare.
Skildringen av Ingmars personliga liv, som står i centrum för Sjöbergs bok, ger dock känslan av en människa där, som bokens undertitel anger, sex och svek var en konstant. En skildring som faktiskt gör en beklämd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar