Pirater och sjörövare

 

Pirater/sjörövare har under långa tider varit både fascinerande företeelser och fasansfulla fiender. Båda delarna framgår med all önskvärd tydlighet i ett par böcker om pirateriet, nyligen lästa av mig.

Svenske sjöingenjören Robert Hermansson kom 1999 ut med boken Havens stråtrövare. Om pirater, kapare och buckanjärer, där han lyfter fram sjöröveriets långa historia från antikens värld och fram till det senaste millennieskiftet. Till största delen är texten en presentation av de mest bekanta namnen från 1600- och 1700-talen, med de två kvinnorna Mary Read och Anne Bonny som exempel på att även kvinnor (undantagsvis) kunde accepteras som pirater av de manliga fartygsbesättningarna.

En mer djupgående och socialhistoriskt inriktad bok är den amerikanske historieprofessorn Marcus Redikers Pirater. Sjöröveriets guldålder i Atlanten och Karibiska havet/Villains of All Nations. Atlantic Pirates in the Golden Age från 2004. Rediker koncentrerar sig på sjöröveriets sista gyllene period, början av 1700-talet, perioden innan de stormakterna England och Frankrike slutligen bestämde sig för att utrota detta störningsmoment för den internationella handeln.

För det är i mycket motsättningen mellan piraterna från underklassen och deras frihetslängtan som står emot handelskompanierna och de med dem förbundna statsmakterna som står i centrum för de konflikter som bar upp hela denna röveriverksamhet.

Inte minst intressant är bokens betoning av piraternas inre sociala ordning, som präglades av ett demokratisk tänkande, väsensskilt från handelsfartygens och militärflottornas brutala hierarkier. Även i denna bok ägnas Mary Read och Anne Bonny ett eget kapitel och skildringen i dess helhet skulle kunna ses som en mer vetenskaplig skildring av piratlivet så som det ungefär samtidigt visas i den populära filmserien om Pirates in the Caribbean.

Redikers bok är högst läsvärd och rekommenderas.

 

Lasse Didings Fejsbok

Lasse Diding, vars livshistoria jag skrivit om tidigare här på bloggen, har också gett ut en samling av de inlägg han gjorde på Facebook under åren 2014-2017 i en bok med titeln Fejsbok. En egocentrikers infall eller  I huvudet på en hotelldirektör.

För det är som hotelldirektör i Varberg han skaffat sig den förmögenhet som gjort att han kunnat vara inflytelserik egocentriker i det lilla Varberg.

Fadern, en än större egocentriker uppenbarligen, formade de ekonomiska förutsättningarna för Lasse att kunna skapa sitt Leninpris, samla ihop ett Jan Myrdal-bibliotek och designa ett Hotell Havanna som charmat sydamerikaner och besökts av Che Guevaras dotter.

En gigantisk boksamling och konflikter med hemstadens borgerliga politiker kring statyn Med handväskan som vapen präglar också hans liv och har bidragit till att denna Lenin-beundrande kommunist blivit en vida populär omstörtare av givna sanningar. Nu har han som nybliven 70-åring börjat ta det lite lugnare, men än finns projekt att arbeta vidare med, bland annat ett kloster i Italien som fungerar som ett kulturcentrum.

Fascinerande person!

 

Svitjods undergång

1200-talet är en viktig period i tillblivelsen av det som kom att bli riket Sverige. Om detta har tv-kändisen Fredrik Lindström (språkvetare) och brodern Henrik (historiker) skrivit en högst intressant bok, Svitjods undergång och Sveriges födelse (boken utkom 2006).

Svitjod var ett allmänt använt namn (det används fortfarande på Island om Sverige) på delar av Mälarlandskapen, styrda av stormannasläkter och hövdingar. 1200-talet innebar att en fastare organisation av makten etablerades, inte minst i samspel med den katolska kyrkan.

Länge har det debatterats om Sverige skapades utifrån Västergötland eller Upplandstrakten, men bröderna Lindström bryter upp delar av denna motsättning genom att hävda att det var kyrkliga intressen och internationella ambitioner i både Västergötland, Östergötland och delar av Uppland som stod emot släktgrenar i Uppland som ville begränsa en centralmakt utgående från en kung. Detta samspelade på ett intrikat sätt med olika släkter (inte minst Eriks- och folkungaätten) som hade sympatier och maktambitioner på båda sidor av stridslinjerna.

Men huvudsakligen handlade kampen om vem, den internationellt handelsinriktade centralmakten eller traditionella stormannagrupper, som skulle kunna kontrollera det framväxande riket. I detta var jarlen Birger Magnusson (begravd i Västergötland och i traditionen beskriven som skapare av staden Stockholm) en helt avgörande person i mitten av 1200-talet och trots att han själv aldrig blev kung var det han som utformade politiken i detta viktiga skede och såg till att flera av de efterkommande bibehöll makten i riket –  sonen Magnus (Ladulås) liksom sonsonen Birger blev kungar, andra släktingar kämpade om kungatiteln.

Som helhet är boken om det gamla sveariket Svitjods undergång och det medeltida Sveriges uppkomst en ytterst intressant läsning.

Bronsåldersmordet

Arkeologen Jonathan Lindström utkom 2009 med boken Bronsåldersmordet. Om arkeologi och ond bråd död, en omfattande studie av bronsålderskulturen (ca 1700-500 före den kristna tideräkningens början) utifrån ett fynd 1953 av ett mansskelett i Granhammar i västra Uppland.

Lindström, som medverkat i den aktuella svenska tv-serien Historien om Sverige och är chefredaktör för tidskriften Populär arkeologi, gör i boken en djupdykning i allehanda fysiska fynd och mentala föreställningar rörande bronsåldern, vilket ger en rik bild av periodens vardagsliv.

Han spekulerar också rejält om bakgrunden till fyndet i Granhammar, vem mannen var, hans livshistoria och vem som kan ha mördat honom – för ett mord var det uppenbarligen. Spekulationerna blir stundtals både vidlyftiga (eftersom så få detaljer om mannen finns att basera antagandena på) och väldigt detaljrika (här behandlas allt från båtbyggeri till matlagning till unga pojkars uppväxt) att det mer blir till en allmän historieskrivning kring denna tidsperiod som riskerar att drunkna i ordflödet. Stundtals känns det som om en deckargåta har infogats i det som egentligen är en (absolut intressant) skildring av tiden utifrån arkeologiskt material.

För den som orkar ta sig igenom drygt 500 sidor liten text (i pocketupplagan) finns dock mycket intressant kunskap att få sig tillgodo om bronsåldern.