Skanörs ljung

 

 

Harald Lindals skildring av trakten kring Skanörs ljung, Ljungen genom tiderna. Från ödemark till badort från 1932, är en högst intressant skildring av det område mellan Kämpinge by och näsets orter Skanör och Falsterbo som länge var en ödemark.

Präglad av sanden och dess virvlande närvaro som täckte såväl sakrala som profana byggnader var trakten länge bara ett område som det gällde att ta sig igenom så gott man kunde till och från orterna längst ut på näset.

Så småningom försökte man sig på att genom plantering av träd hindra sandens härjningar, men lokalbefolkningen, i sin fattigdom, var mer benägen att använda träet till bränsle än att vänta flera decennier på skyddseffekten. I början av 1800-talet kom de första nybyggarna, men utvecklingen gick långsamt.

Flera präster agerade för att göra ljungområdet till en beboelig plats, främst av alla kyrkoherde Collin, som även fått ett minnesmärke. Men det var först när fritidens fröjder för de bättre bemedlade gjorde att de fann den så länge hatade sanden vara ett utmärkt underlag för soldyrkan som ett intresse för hela Näsen-området tog fart.

Och vid tiden för bokens skrivande var området redan det semesterparadis som det fortsatt att vara för många intill denna dag.

 

Erik Frykman och det litterära London

Litteraturprofessor Erik Frykmans Litterära strövtåg i London från 1996 är en trivsam vandring genom världsstaden under cirka 400 år, med start på 1500-talet.

Litterära storheter av skilda slag – från Shakespeare till Samuels Pepys, James Boswell och Charles Dickens – citeras i sina skildringar av olika delar av Londons centrala stadsdelar. Genom dessa texter får läsaren en doftrik inblick i århundradens möten med stadsmiljöerna och deras invånare.

En bok att rekommendera.

Staffan Tapper

 

Staffan Tapper är en av de stora spelarna i Malmö FF och landslaget under 1970-talet, tyvärr mest känd för den så kallade missade straffsparken mot Polen i VM 1974 (det var i realiteten en bra straff, men Jan Tomaszewski i målet var vid den här tiden en av de absolut bästa målvakterna i världen och gjorde en utsökt räddning).

Micke Sjöbloms intervjubok med honom, Staffan Tapper. En rundvandring i mitt liv från i år (2023), visar med all önskvärd tydlighet att Tapper (numera 75 år) är och har varit en klok person med såväl sportsliga som sociala och pedagogiska kvalitéer.

Han hade tidigt framgångar i många sporter, men kom så småningom att ägna sig åt fotboll, precis som hans far Börje (under ett par år i början av 1950-talet proffs i Italien och landslagsspelare) gjorde. Det var främst under 1970-talet som de stora segrarna kom, med flera allsvenska guld och cupvinster. Inte minst var finalplatsen i Europacupen för mästarlag (föregångaren till Champions League) 1979 en närmast osannolik insats av MFF. Staffan var lagkapten i finalen, men tvingades utgå skadad i första halvlek. Skadorna fortsatte och han slutade strax därpå att spela.

Svårigheten att möta en tillvaro utanför fotbollen, trots att han hade en bra civil bankkarriär, gjorde att alkoholen kom att ta en stor plats i hans liv. Staffan är öppen med de problem han hade och berömmer de gemenskaper han hade (familjen, MFF, arbetskamraterna) för den hjälp det gav honom att komma över alkoholismen.

Staffan har i fortsättningen gjort stora insatser i de fotbollsakademier för unga spelare som han varit med om att utveckla, där skolinsatser är det centrala, men som ska möjliggöra för killar och tjejer att få stöd för sina idrottsprestationer.

Sammantaget en god, informationsrik och inspirerande bok om idrott och socialt ansvarstagande.