Harald Lindals skildring av trakten kring Skanörs ljung, Ljungen genom tiderna. Från ödemark till badort från 1932, är en högst intressant skildring av det område mellan Kämpinge by och näsets orter Skanör och Falsterbo som länge var en ödemark.
Präglad av sanden och dess virvlande närvaro som täckte såväl sakrala som profana byggnader var trakten länge bara ett område som det gällde att ta sig igenom så gott man kunde till och från orterna längst ut på näset.
Så småningom försökte man sig på att genom plantering av träd hindra sandens härjningar, men lokalbefolkningen, i sin fattigdom, var mer benägen att använda träet till bränsle än att vänta flera decennier på skyddseffekten. I början av 1800-talet kom de första nybyggarna, men utvecklingen gick långsamt.
Flera präster agerade för att göra ljungområdet till en beboelig plats, främst av alla kyrkoherde Collin, som även fått ett minnesmärke. Men det var först när fritidens fröjder för de bättre bemedlade gjorde att de fann den så länge hatade sanden vara ett utmärkt underlag för soldyrkan som ett intresse för hela Näsen-området tog fart.
Och vid tiden för bokens skrivande var området redan det semesterparadis som det fortsatt att vara för många intill denna dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar