torsdag 13 april 2023

Edward Snowden

Amerikanen Edward Snowdens spridande av hemligstämplade uppgifter från USA:s spionorganisationer år 2013 gick som chockvågor över jordklotet. Inte så mycket för avslöjandet av spioneriet, det visste (och vet) alla redan att alla stater sysslar med.

Nej, det var snarare utgångspunkten för Snowdens beslut att visa upp de hemliga dokumenten, att den igångsatta digitala samordningen av informationsuppgifter från jordens alla hörn hade skapat en övervakningsvärld av aldrig tidigare skådat slag. Han beskriver själv sin livsresa i boken Permanent Record/I allmänhetens tjänst som kom ut 2019, en välskriven och intressant skildring.

Snowden hade själv arbetat under nio års tid med att bygga upp och finslipa datasystemen för underrättelseorganisationerna i USA, men kom under ett arbete i Japan, riktat mot Kinas spioneri, att inse hur total övervakningen blivit, att alla överallt och för all framtid kommer att få allt sitt agerande samlat och bevarat. Avlyssningen handlar inte primärt om att någon hör dina samtal över mobilen eller läser dina texter skapade på datorn utan att alla så kallade metadata (vem gör vad, när, med vem, hur ofta osv) sparas för all framtid.

Snowden var en datanörd, uppvuxen i och i närheten av USA:s spionorganisationer och med en släkt som i hundratals år tjänat krigsmakten. Efter avslöjandet blev han tvungen att fly och hamnade (utan egentlig egen förskyllan) i Ryssland, där han nu med sin familj lever som rysk medborgare eftersom han skulle utlämnas till USA om han försökt ta sig någon annanstans.

Men hans avslöjande har också lett till ett uppstramande av reglerna för datainsamling, det GDPR som innebär att vi ständigt ska godkänna vilka uppgifter som får sparas om oss när vi surfar på nätet.

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar