Dantes Gudomliga komedi

Litteraturprofessor Anders Cullhed kom för cirka 1,5 år sedan ut med sin stora Dante-biografi Dante – Den förste författaren och redan nu fanns den med på årets bokrea.

Ytterst läsvärd och kunskapsrik ger texten en detaljrik helhetsbild av den historiska period kring år 1300 när Florensförfattaren dels träder fram på den litterära scenen, inte minst med kärleksdikter, dels deltar i det lokala och regionala kaotiska politiska livet, med konflikter som härjar mellan påvedömet och dess allierade samt det tysk-romerska kejsarriket.

Dante hamnar så småningom bland de styrande i Florens, men kastas snart ut från staden efter sin kritik av påvegrupperingarna och befinner sig i landsflykt (eller åtminstone ivägkörd från hemstaden och hotad till livet) de sista tjugo åren av sitt liv, han dör 1321.

Cullhed visar att det stora verket Den gudomliga komedin inte bara är en religiös vandring genom Helvetet, Skärselden och Paradiset (ordet gudomlig är för övrigt inte Dantes utan tillagt efter hans död) utan de hundra sångerna innehåller också en svidande kritik mot det politiska styret i hemstaden. Unikt är också att texten är skriven på folkspråket, en form av tidig italienska, och inte på latin, av en självlärd man utan nämnvärd formell skolning. Att han av Cullhed kallas den förste (moderne) författaren baseras på detta samt att han för en självreflektiv dialog genom texten, vilket innebär att han träder fram som skapare av verket på ett helt annat sätt än vad som var normen vid denna tid.

Nu gäller det bara att läsa Komedin efter Cullheds inspirerande presentation av dess historiska sammanhang.

 

Alice i Underlandet

Alice i Underlandet/Alice’s Adventures in Wonderland blev en stor framgång för Charles Dodgson (under författarnamnet Lewis Carroll) när den gavs ut 1865.

Prästmannen Dodgson hade hittat på de omtumlande händelserna ett par år tidigare under en utflykt med en kollega och barn till några vänner. Barnen ville höra något spännande under roddturen på Themsen och utifrån hans påhitt, som han sedan testade på olika barngrupper, kom han fram till händelserna i den korta romanen.

Flickan Alice har tråkigt på stranden, ser en vit kanin med väst och klocka, följer efter ner i ett kaninhål, blir omväxlande väldigt liten och väldigt stor i detta Underland samt träffar på både Hattmakaren, Påskharen, en larv som röker vattenpipa och Hjärter Dam (som inte är särskilt hjärtlig utan ständigt ropar ”Av med huvudet” när hon blir missnöjd med en undersåte).

Allt skildrat med ett stort mått av språklig fantasi och intrikat meningsbyggnad samt hänsyftningar på sam- och forntida kulturföreteelser på ett sätt som sentida kommentatorer kunnat kalla postmodernt. Vilket kanske bidragit till att Alice fortsatt vara en kulturell ikon.

 

Neil Gaiman: Kyrkogårdsboken

Kyrkogårdsboken/ The Graveyard Book publicerades 2008 och är en av författaren och serieskaparen Neil Gaimans barn/ungdomsböcker.

Den handlar om pojken Nobody (i den engelska versionen kallad Bod, i den svenska Ingen) som 1,5-år gammal sig själv ovetandes flyr från en man kallad Jack (som visar sig vara en hel grupp män) som mördat hans föräldrar och syskon. Bod kryper upp till stadens gamla kyrkogård, där han skyddas och uppfostras av de döda och varelser som befinner sig i en värld mellan de levande och de döda, även vampyrer och varulvar. Han lär sig så småningom att hantera omvärlden, besegra sina fiender och vandra ut i världen.

Gaimans fantasiförmåga är som vanligt outsläcklig och den litterära skickligheten är påtaglig, så denna berättelse är både spännande och tankeväckande.

 

Händelser vid vatten

Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten var mycket uppmärksammad när den kom ut för trettio år sedan och vann det prestigefulla August-priset.

Den har blivit aktuell igen genom SvT:s serie i sex avsnitt, en serie som snabbt blev ointressant och banal, med bland annat en brottsintrig som tog över för mycket av sändningstiden.

Detta brott, mordet på två unga turister under midsommaren 1973 i den jämtländska fjällnära naturen, är också utgångspunkten för romanen, men berättelsen blir mycket mer av en tids- och existensskildring. Naturen skildras i all sin detaljrikedom, men blir aldrig sentimentaliserad, snarare tvärtom.

Vi får följa Annie, Birger och Johan när de försöker hantera konsekvenserna av morden, både 1973 och arton är senare, som är det andra tidsplanet i berättelsen.

Både den naturliga och den människoskapade världen visas i all sin grovhet och ett viktigt inslag är insikten att alla planer och försök att kontrollera verkligheten skändligen misslyckas: verkligheten är alltför mångbottnad och motsägelsefull. De onda är inte så onda som de verkar och de goda inte så entydiga hjältar.

Romanen har naturligtvis större möjligheter än tv-serien att gå på djupet i berättandet med sina 467 sidor text, men Ekman visar också ett större intresse för människorna och deras mångskiftande drag än vad seriens manusförfattare och regissör gör.

 

"A Day in the World"

A Day in the World/Ett dygn i tusen bilder är sammanställningen av de tusentals foton som togs den 15 maj år 2012 över hela världen som en del av dokumentationsprojektet Aday.

En jury plockade ut de tusen bästa (eller mest relevanta) bilderna för att skildra hur en och samma dag såg ut på olika delar av jordklotet.

Sammanställningen blev en stor (och tung) bok där både likheter (arbete, sömn, familjer osv) och olikheter (i livsvärldar, sociala förhållanden, geografiska förhållanden osv) tydligt framgår.

Fascinerande resultat av ett högst intressant och viktigt projekt, en bok att återkomma till många gånger!

 

Free eller Gratis

Journalisten Chris Anderson, chefredaktör på tidskriften Wired 2001-2012, blev internationellt uppmärksammad när han 2006 publicerade boken The Long Tail där han hävdade att det var de små volymernas producenter som stod för framtiden i företagsvärlden för det var där en kunde tjäna de stora pengarna, allt beroende på den digitala teknikens obegränsade lagringsutrymme och nyskapande spridningstekniker.

2009 kom hans uppföljare, Free: radikalt pris –ny ekonomisk modell, där han går igenom hur affärsmodellen att erbjuda varor och tjänster gratis (eller i praktiken gratis) med den digitala tekniken möjliggör vinster i en mängd branscher.

Genom exempel från de senaste drygt hundra åren (med Jell-O och rakblad som startpunkt) visar han att det man förlorar på gungorna tar man igen på karusellerna. Eller snarare att gratis för många (ofta) leder till att en del är villiga att betala för något – och det ger vinsterna.

Att den digitala teknikens kostnader halveras var artonde månad (Moores lag) innebär att mycket kan produceras billigt medan mer avancerade varor och tjänster kan bli lockande trots ett högre pris genom ekonomiska system som inte baseras på pengar i första hand utan uppmärksamhet och ryktbarhet. I förlängningen kan detta leda till ekonomiska vinster (för en del).

Intressant är att Anderson i slutet av boken, med den ekonomiska kollapsen 2008 som grund, skriver att i en lågkonjunktur är entreprenörer tvungna att vara innovativa för att få folk att betala för produkterna – och därmed kunna tjäna pengar. Kanske gällde hans resonemang väsentligen i en ekonomisk uppgångsperiod?

I vilket fall som helst är boken intressant genom sina många exempel och tron på nätkulturens möjligheter.

 

The Handmaid's Tale

Den kanadensiska författaren Margaret Atwood utkom 1985 med romanen The Handmaid’s Tale/Tjänarinnans berättelse som skildrar en tillvaro i USA där religiösa fundamentalister tagit makten genom en statskupp och infogar invånarna i ett totalitärt samhällssystem.

Bakgrunden är miljöförstörelse, krig och sexuellt överförda sjukdomar, vilket leder till en förödande nedgång i födelsesiffrorna och gör det möjligt för (de anonyma) makthavarna att påtvinga kvinnorna rollen som barnaföderskor eller passiva tjänare (likheten med nazistiska barnalstringsprogram femtio år före romanens tillblivelse är uppenbara), medan männen ges rollerna av övervakare och spermaproducenter.

Trots ambitionen att tvinga invånarna till religiös tuktning och sexuell puritanism, motiverad med att tiden före statskuppen präglades av våld mot kvinnor och moralisk dekadens, visar det sig att mänsklig lidelse och frihetsbehov inte kan förvisas så lätt.

Allt skildras genom boktitelns tjänarinna och hennes berättelse (som romanen i slutet förklarar harbevarats genom en ljudinspelning), en berättelse som fascinerar i sin detaljerade återgivning av hennes dagliga rutiner men också tankar. Allt som tidigare togs för givet och sågs som självklart har förändrats genom ofta bara små förändringar i vad som tillåts och praktiseras i dagliga rutiner.

Bara en liten vridning av verkligheten kan medföra stora förändringar, vilket gör romanen högst angelägen så här nästan fyrtio år efter publiceringen och förklarar dess popularitet som tv-serie, nu snart inne på sin sjätte säsong.