En brist i många av de texter som analyserar och kritiserar det kapitalistiska politisk-ekonomiska systemet är att de gör det med både utgångspunkt och perspektiv i de intellektuella kretsarna, uppenbarligen utan erfarenhet hos skribenterna i den arbetarklass man säger sig sympatisera med och kämpa för.
Till skillnad från dessa har Clarté-redaktören Michael Nyberg jobbat på lager- och industrigolven, så när han 2001 utkom med boken Kapitalet.se visste han tydligt vad han skrev om när han analyserade den svenska kapitalismens utveckling under 1900-talet.
Huvuddelen av texten rör sig kring de (vid bokens utgivning) senaste trettio åren av förändring av de industriella strukturerna och ideologiska ställningstagandena som internationellt brukar benämnas nyliberalism. Det finns en omfattande litteratur i ämnet och definitionen av begreppet är inte helt entydig: vanligtvis ses det som en marknadsfundamentalistisk tro på de obehindrade kapital-, varu- och tjänsteförflyttningarna över hela jordklotet, därav benämningen "globalisering".
Nyberg resonerar hur denna ideologi uppkom som ett svar på den statligt utformade sociala ingenjörskonstens så kallade välfärdspolitik som kom att dominera världen, åtminstone den västliga och industrialiserade delen, med början under 1930-talets depression och med fortsättning efter det andra världskriget fram till ungefär 1980-talet. Strukturella problem i de ekonomiska systemen accelererade under 1970-talet, förstärkta av kostnaderna i USA för Vietnamkriget och de sociala program som benämndes "Great Society". Detta fick återverkningar i hela världen eftersom USA var (och är) den dominerande ekonomiska kraften – när sedan två oljepriskriser slog till under 1970-talet var nyliberala tänkare och ekonomer beredda att hävda att frihandelns och de statliga nedskärningarnas politik var kommen.
Men det var inte så enkelt att marknaderna skulle vara fria och staten minimal. Trots att man sökte sig tillbaka till rövarbaronernas tid på slutet av 1800-talet för inspiration var det varken då eller på 1980-talet så att staten inte ingrep eller att marknaderna var oreglerade. Det handlade snarare om att marknader snabbt monopoliserades och statsmaktens våldsmonopol förstärktes, såväl internationellt som nationellt.
I boken visar Nyberg tydligt hur Sveriges politiska och ekonomiska elit hängde på internationella förändringar i nedmonterandet av statens sociala trygghetssystem och öppnandet av alla sorters marknader, inte minst den finansiella. Nyberg skrev sin bok innan både attacken på World Trade Center 2001, krigen i Afghanistan och Irak samt bolånebubblans kollaps 2008, men han visar hur förutsättningarna militärt, geopolitiskt och ekonomiskt fanns sedan lång tid.
Han tydliggör också hur påståendena om en större frihet för såväl kapital som enskilda människor inte bara framfördes av genuint borgerliga skribenter och företagsledare utan även av (f d) marxister. I sin avsky för den borgerliga staten anslöt man sig till tron på att en nedmontering av statens sociala verksamheter inte bara skulle frigöra resurser till annat utan även öppna upp för det så kallade civila samhället att skapa en nära gemenskap mellan människor.
Civilsamhällets gratisarbete samspelade med det industriella arbetets alltmer slimmade karaktär. Med inspiration från Japan (inte minst Toyota-fabrikerna) och deras tillverkning utan lagerhållning, kallad "just-in-time"-systemet, blev arbetsplatserna till en enda lång produktionslinje där alla delar ständigt var beroende av alla andra delar, vilket skapade ett produktionstempo och en stress som var avsevärd högre än Taylors tidsstudier och Fords löpande band i början av 1900-talet.
Utvecklingen i den internationella ekonomin efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps 1991 blir även den till en del i denna berättelse om hur kapital/finansägande grupper, med hjälp av politiker som Thatcher och Reagan, omformat det globala maktutövandet sedan början av 1980-talet.
Sammantaget gör Nyberg en riktigt bra insats i sammanföringen av geopolitiska, militära, ekonomiska och politiska utvecklingslinjer, vilket gör att de senaste decenniernas förändringar (även efter bokens publicering) på så sätt blir påtagligt gripbara och möjliga att förstå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar