Vad är korporatism? Det är frågan som förre ledamoten i EU-parlamentet och riksdagsmannen för Vänsterpartiet Kommunisterna (numera Vänsterpartiet) Jörn Svensson (1936–2021) ställer sig i boken Korporatismen och den borgerliga klassdiktaturen från 1969.
Som titeln anger är det från perspektivet hos en traditionellt skolad marxist/kommunist som resonemanget utgår och frågor om socialekonomisk klass och makt präglar texten. Svensson gör en grundläggande genomgång kring förändringen av de mänskliga samhällena från feodalism, där ägandet av marken var det centrala, till de senaste hundrafemtio årens kapitalism där ägandet av produktionsmedlen är det centrala för maktinnehavet.
Svensson beskriver hur det slutande 1800-talets tillväxt av fascistiska tendenser får en påbyggnad under det tidiga 1900-talet som ett resultat av sociala klasskamper och effekterna av det första världskriget. I boken blir detta föremål för en på sitt sätt imponerande genomgång av huvudsakligen olika europeiska länders fascistiska partier och massrörelser (en detaljrikedom som bokens utformning med en ständigt löpande text utan många mellanrubriker eller styckeavdelningar gör onödigt svår att ta sig igenom). Svensson hävdar att tillväxten av dessa fascistiska rörelser sker före 1930, för att sedan leda till maktövertagande i många länder och så småningom det andra världskriget.
Efter kriget stod det för många klart att den kapitalistiska ordningen måste övervakas för att inte leda till kaos. Den så kallade keynesianismen, som varit verksam i USA under den ekonomiska depressionen på 1930-talet, hade offentlig stabiliseringspolitik som ledstjärna och betonade statsmaktens ansvar för att reglera marknadskapitalismen och stimulera social välfärd, en uppfattning som var verksam internationellt mellan 1945 och cirka 1980, utan att för den skull innebära socialism. Svensson kopplar korporatismen, som är ett samhällssystem där den tidigare uppenbara klasskampen mellan kapitalägare och arbete ersatts av en samverkan mellan klasserna (märk väl utifrån borgarklassens maktinnehav), till situationen efter det andra världskriget. Men också att man kan se att den samverkan mellan storborgerskapet och fascismen som fanns i många länder under mellankrigstiden var en föregångare till korporatismen.
Trots att boken är skriven i slutet av 1960-talet är det också påtagligt hur Svenssons analyser är relevanta för situationen i världsekonomin nu, nästan sextio år senare. Hans resonemang fångar upp den förändring som kommer med den så kallade nyliberalismens marknadsfundamentalism, vilken får riktig fart från mitten av 1970-talet, och som bygger på en återgång till det sena 1800-talets tid av rövarbaroner men också på en utvidgad statlig kontroll av och våldsanvändning mot alla sorters motstånd mot denna politiska ekonomi.
Sammantaget är Svenssons text en imponerande genomgång, med ett noggrant klassperspektiv man inte ofta ser i analyser av dessa förändringar. Kopplingen mellan fascistiska rörelser och utvecklingen från välfärdskapitalism till marknadsfundamentalistisk korporatism gör också den nutida situationen i den nationella och internationella politiska ekonomin mer begriplig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar