Globaliseringsfällan

 

Med Donald Trumps tillträde för andra gången som USA:s president har frågorna om den så kallade globaliseringen och dess effekter/defekter fåt förnyad aktualitet. Reaktionen på den frihandelsvärld som globaliseringen medfört har lett fram till att Trump kunnat ta makten igen, samtidigt som retoriken från honom och hans medhjälpare är fyllda av motsägelsefulla påståenden om de lösningar man erbjuder.

Diskussionen om frihandel och globalisering är givetvis inte ny och har funnits de senaste 40-50 åren, alltsedan Milton Friedman gav general Pinochet i Chile råd om hur man skulle slå ner på fackföreningar och privatisera den offentliga sektorn, råd som Thatcher i Storbritannien och Reagan i USA förde in på den arena där de stora elefanterna dansar.

De tyska journalisterna Hans-Peter Martin och Harald Schumann kom några år efter Berlinmurens fall och Sovjetunionens kollaps ut med boken  Die Globalisierungsfalle. Der Angriff auf Demokratie und Wohlstand (1996), på svenska året efter som Globaliseringsfällan. Angreppet på demokrati och välfärd. Deras detaljerade analys av finansmarknadernas ökade makt, politikområdets minskade betydelse och den därmed sammanhängande ekonomiska krisen är spöklikt aktuell än idag.

Även exempel från Sverige kommer med i boken och visar med all önskvärd tydlighet hur såväl stora som små länders ekonomier blottat strupen för finansspekulanterna och oligarkerna i världen, till förfång för demokrati och välfärd. För snart trettio år sedan kunde författarna se hur utvecklingen med den globala frihandeln även stimulerade extrema och våldsbenägna högerextrema rörelser att flytta fram sina positioner, med främlingsfientlighet och auktoritära regimer som resultat.

I hög grad aktuellt idag.