1918

 

Per T Ohlsson, journalist på Sydsvenskan, hann innan sin död 2021 skriva ett par böcker om den svenska politiska historien som mötts med stor respekt. Dels översiktsverket Svensk politik (2014), om tiden från statskuppen och skapandet av den nya regeringsformen 1809, samt 1918. Året då Sverige blev Sverige (2017), den bok som här ska behandlas.

Att Ohlsson valde året 1918 att skildra grundar sig i att då kom den politiska demokratin att stadfästas i Sverige i och med att landets kvinnor fick rätt att rösta i riksdagsvalet (första valet skedde 1921).

1918 präglades också av de stora katastroferna första världskriget (vars sista stridsår detta var) och influensaepidemin som kallats Spanska sjukan (en föregångare till covid-pandemin hundra år senare). Dessa händelser kom att på olika sätt prägla den sedan flera decennier hårda kampen om allmän rösträtt, motarbetad av dåtidens högerpartier som inte ville släppa in ”okunniga” människor i det politiska livet.

Ohlssons skildring har i mycket samlingsregeringen Edén som centralgestalt, med en mycket positiv bedömning av statminister Nils Edén i spetsen. Inte så konstigt eftersom han som partiledare för Liberala samlingspartiet kan sägas vara en politisk föregångare till Ohlsson, skribent i den liberala Sydsvenskan.

Socialdemokraterna ingick under denna period för första gången i en svensk regering och partiledaren Hjalmar Branting får i boken stå för en ”förnuftig” vänsterpolitik, i kontrast till vänstersocialisterna som mest sysslar med revolutionsromantik i ljuset av den ryska revolution som skedde året innan.

Högerpartiernas motstånd mot alla former av demokratisering blir ett genomgående tema i boken och det är först med hotet om social revolution som man ger med sig i fråga om rösträttsreformer i kommunal- och riksdagsval.

Inskjutet i den politiska världen finns i boken lite kortfattade noteringar från underhållningsvärlden, med Ernst Rolf som genomgående figur. Detta avses väl kunna ge en bredare bild av tidsandan, men ger egentligen inte så mycket i fråga om förståelse av livsvärlden för landets befolkning. Mer sker detta genom att livsmedelsbristen och ransoneringarna under det sista krigsåret blir en del av berättelsen.

Sammanfattningsvis är boken en informativ skildring av de politiska diskussionerna under detta centrala år i den svenska nutidshistorien, med en tydligt partipolitiskt färgad hjälte- och skurkfördelning.