Konspirationsfiktioner

Konspirationsfiktioner, eller som den vanliga termen lyder konspirationsteorier, är något som samtidens politiska världar översvämmas av. Men det är inget nytt fenomen.

Kent Werne, svensk journalist och författare med samhällsreportage som huvudinriktning i sitt skrivande, kom 2018 ut med boken Allt är en konspiration. En resa genom Underlandet, där han spårar vittomfattande tankar om konspirationer till en startpunkt 1776, när bayraren Adam Weishaupt skapade Illuminaterorden, alltså de upplystas orden. Det var en sammanslutning av män med periodens upplysningstänkande som inspiration. Följaktligen blev de förföljda av samtidens makthavare, men för framtiden än viktigare var att ordensnamnet blev en symbol för alla dem som argumenterat mot den franska revolutionens omstörtande av det etablerade samhället.

I fortsättningen fick Illuminati stå för alla de grupper som, på grund av makthavarnas förföljelser, i hemlighet bedrev politiska verksamhet i syfte att förändra den sociala och ekonomiska verkligheten. Men med tiden blev diskussionen om dessa hemliga organisationer förändrad till att bli ett hävdande att det var de "riktiga" makthavarna som i konspirationer var de som styrde allt. I Wernes bok finns också ett kapitel med socialpsykologiska förklaringar av hur människor med upplevd maktlöshet och missnöje söker sig till förklaringar grundade på förekomsten av hemliga organisationer och maktfullkomliga dolda härskare – vilket paradoxalt leder till att man söker sig till motsvarande figurer som frälsare.

Ganska snart fick dessa teorier/fiktioner alltmer drag av anti-judiska föreställningar, i en fortsättning på de förföljelser som den judiska befolkningen tvingades genomleva i många av Europas länder. Skriften Sions Vises protokoll kom att spela en ödesdiger roll i detta. När den i början av 1900-talet blev vida känd påstods det att det var ett dokument från en hemlig sammankomst med inflytelserika judiska ledare, vilka satt upp sina planer på ett världsherravälde i 24 (eller möjligtvis 25) punkter. Ganska snart avslöjades dokumentet vara ett falsarium, skapat som en sammansmältning av olika fiktiva texter, antagligen i Ryssland i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet. Men att det var ett falskt dokument hindrade inte att den påverkade många anti-judiska personer och organisationer, bland annat Adolf Hitler som i sin fängelsecell i München efter sin misslyckade kupp 1923 tyckte sig få bekräftat alla sina föreställningar om judarnas förrädiska planer. Och än i denna dag används Sions Vises protokoll av rasistiska organisationer för att peka ut judiska konspirationer.

Werne fortsätter den historiska genomgången, vilket blir som att färdas med Alice till Underlandet, med att peka på hur grundläggande tankegångar hos allehanda ultrareaktionära grupper tog fasta på idéinnehållet i Sions Vises protokoll, dock inte alltid med antijudiska förtecken, för att sprida tankarna om världsomspännande konspirationer och män (alltid män) som i hemlighet styrde alla världens makthavare.

Den politiska paranoian spred sig allt djupare i det amerikanska politiska livet, med McCarthyismen under början av 1950-talet som en indikation på vad som skulle komma senare. Organisationer som John Birch Society (bildat 1958) kom till exempel att få stor betydelse för de kommande decenniernas omvandling av det republikanska partiet i USA till en djupt reaktionär MAGA-rörelse, med Tea Party-rörelsen kring 2010 som betydelsefullt exempel. Inte minst viktig var den kristna evangelismens apokalyptiska visioner samt tillväxten av milisgrupper under 1990-talet, utmynnande till exempel i terrordådet i Oklahoma City 1995, riktat mot en federal myndighetsbyggnad.

Begreppet New World Order kom att bli en sammanfattande term för vad som föreställdes vara den totala konspirationen, ett begrepp som paradoxalt nu används för att beskriva Trump-administrationens uppbrytande av de allianser och ekonomiska mönster som varit förhärskande sedan slutet på andra världskriget.

Werne tar också upp nordiska dåd genomförda av konspirationstänkande högerextremister som Peter Mangs och Anders Breivik, vilka blev tydligt inspirerade av den mängd litteratur, på och utanför det Internet som börjat få ett påtagligt inflytande kring 2010, som flödade över i kretsar kritiska mot samhällseliter. Dessa hade oftast också en klart islamfientlig utgångspunkt, givetvis förhöjd efter 11 september 2001, en attack som föranledde president Bush att förklara "krig mot terrorn" och inleda de militära angreppen på Afghanistan och Irak.

Boken behandlar också situationen i Ungern från denna tid samt Sverigedemokraternas förkärlek för detta lands illiberala ultranationalism. Och Donald Trump kan ju Werne inte undvika att redogöra för: hans upptäckt av lögnens verkningsfullhet i nätvärlden kan ju sägas vara konspirationstänkandets främsta nutida triumf.

Sammantaget har Werne skrivit en innehållsrik och upplysande (illuminerande!) bok som läsaren säkerligen kommer att återvända till för att upptäcka hur samtidens manipulatörer använder sig av gamla beprövade metoder för att få oss att rikta vårt missnöje mot påstådda syndabockar.