Narva 1700

 

Med den svenska härens förlust i slaget vid Poltava (i nuvarande Ukraina) 1709 och kung Karl XII:s vistelse i det osmanska riket under flera år samt återkomsten till Sverige 1715 och kungens död i Norge 1718 kommer det svenska så kallade stormaktsväldet till sin slutpunkt, ungefär hundrafemtio år efter att det började etableras. Möjligheten för det relativt fattiga och resurssvaga landet att bli en europeisk stormakt berodde i stor utsträckning på andra europeiska nations inre stridigheter och administrativa svagheter, fallet i motsvarande grad skapades av samma länders stärkta inre strukturer.

Den estniske historikern och diplomaten Margus Laidre (ambassadör i Sverige 1991-1996) gav med sin 1996 utkomna bok Segern vid Narva. Början till en stormakts fall en ingående skildring av hur den svenska armén i inledningen till det som kallats det Stora Nordiska Kriget (1700-1721) kunde besegra den ryska armén i slaget vid Narva (nuvarande Estland) 1900, men hur detta till slut ledde till avgörande förluster sedan tsar Peter I (den store) lärt sig av krigsinledningens misstag och förmått samla det ryska rikets överlägsna resurser till avgörande segrar.

Laidres text är späckad med detaljrika beskrivningar av vapenslag och stridsdetaljer men också hur vardagen tedde sig för soldaterna och den befolkning i Östersjöprovinserna som drabbades hårt av de mångåriga krigen. Inte minst ger beskrivningen av sjukdomar, mathållning och truppförflyttningarnas påfrestningar en konkret känsla av vad det innebar att vara mitt i de brutala krigen.

Karl XII, som i slaget vid Narva var en yngling på blott 18 år, har i efterhand blivit kritiserad för att inte utnyttja segern för att mer påtagligt besegra den ryska armén (tsar Peter flydde till och med tillbaka till Moskva innan avgörandet), men Laidre påpekar att det antagligen inte hade inneburit en avgörande skillnad, Ryssland (samt de andra inblandade i kriget, Sachsen-Polen och Danmark) hade ändå i längden blivit för starka, för att inte tala om att de stora sjönationerna Holland och England inte hade accepterat att en nation (Sverige) dominerade Östersjön.

Böcker kring historiska krigsskådeplatser kan ofta bli inkrökta och i huvudsak handla om kanoner och kungar, men Laidre (utvisad som ambassadör från Ryssland 2023) lyckas med en lättflytande text och en vidare rundmålning skapa en skildring som är intressant och skapar en förståelse för det historiska sammanhanget.