Den handlar om en pojke (i romanen utan namn) som i sjuårsåldern råkar ut för hemska saker när hans föräldrar anställer Ursula, en ny barnsköterska, som ska ta hand om honom och hans två år yngre syster. Han får hjälp med att bekämpa Ursula av elvaåriga Lettie, som bor på bondgården en dryg kilometer bort.
Fantastiska och skrämmande händelser utspelar sig, men Letties mamma och mormor visar sig vara utomordentliga medhjälpare vilket gör att de så småningom får bukt med varelsen Ursula.
Dessa händelser har en ramberättelse i romanen, där den vuxne centralkaraktären efter en begravning tar sig till platsen för barndomen och minns allt som hände (eller han fantiserat om?) där han sitter vid den damm som Lettie kallat ocean. Han önskar att han kan få återse henne, men hennes mamma säger till honom att det nog dröjer.
Gaimans roman är en riktig pärla, där läsaren får chansen att uppleva barndomen från en sjuårig pojkes perspektiv, med litenhetskänslan, rädslan för att föräldrarna ska skiljas och att det i så fall är hans fel samt hur världen kan rymma både hemskheter och starka ögonblick av lycka och gemenskap.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar